tisdag 21 september 2010

Saker som SD missat del 2- likasinnade i riksdagen?

Om valet och dess utgång kan man säga mycket, om de etablerade partiernas aningslöshet kan man säga mer men om SD kan man säga mest. Det är alltid lättare att säga något om outsiders. Det tycker dom själva också förresten.

Ur deras vokabulär haglar floskler som ”islamiseringen av Sverige”, ”massinvandringen” och nödvändigheten av en gemensam kulturell identitet i nationalstaten Sverige. Förutom att det mesta är osakligt framförs åsikter som är begränsande och odemokratiska enligt de flesta svenska medborgare(tack och lov). Att man använder förenklade bilder av skenbara motsättningar, som dessa nödbromsar med texten ”pension” och ”invandring” till exempel. Som om man måste dra i nån av dessa atrapper till nödbromsar...Redan tidigt fick jag lära mig att nödbromsar var till för akutlägen och att ”överträdelse beivras”.

Den främlingsfientlighet som SD står för bottnar gissningsvis i ett ganska stort utslag av missnöje och en stark rädsla om hot mot den egna personen. Det är då man blir desperat och tillverkar nödbromsar tänker jag. Man vill inte känna sig ensam och grupperar sig med likasinnade. Det vill säga dom som har detta gemensamt. Man är överens om vad man inte vill ha men svävar mer på svaret när frågan om vad som är svenskt och svensk kultur ställs. För det vet man inte riktigt, det bygger mer på en känsla av vad man själv och andra man uppfattar som svenskt. Det blir så att säga mycket godtyckligt. Det svenska kungahuset till exempel är det verkligen svenskt? Bernadotterna kommer ju från Frankrike och ingift är en tyska med brasilianskt påbrå. Alla barns älsklingsrätt spagetti och köttfärssås kommer väl från Italien? Låt gå att pastan från början var en kinesisk uppfinning, liksom glassen som krängs varje vecka från den ack så svenska glassbilen.

Skall man prata om det svenska så är nog språket det mest svenska vi har. Och då måste vi ändå tillstå att det utvecklas med hjälp av låneord från andra språk hela tiden. Isolering har aldrig visat sig vara särskilt fruktbart om det inte gäller att stoppa dödliga epidemier. Dit hör inte kultur som kommer från andra länder. Den påstådda islamiseringen bör behandlas med samtal. Religionsdialog kan vara en bra metod.

Så SD, ni hoppas trots allt att Sveriges riksdag inte är så främlingsfientliga som ni själva? Så att ni blir introducerade med värdighet och respekt? Man kunde tagit debatten på ett tidigare stadium. För ett bemötande krävs. Det går inte an i en demokrati att vare sig tillämpa strutsmetoden eller bräcka SD med aldrig så fantastiska tillmälen i antidemonstrationer. Om SD framgångar beror på ett utbrett missnöje så tror jag att bildning och dialog är receptet. I synnerhet bör det fungera bland unga människor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar